Deloadvecka: när du behöver en och hur du planerar den

Skriven av Strengthara (Zenta AB) · Uppdaterad

En deloadvecka är en planerad vecka med lättare träning: du behåller dina vanliga övningar och träningsdagar men gör färre set, tar lättare vikter eller lämnar fler repetitioner i reserv, så att tröttheten hinner släppa före nästa tunga period. Tränare och tävlande styrkeidrottare som tar deload gör det oftast i ungefär en vecka, var 4:e till 6:e vecka, enligt plan eller när prestationen sjunker. Enklast är att halvera antalet set och behålla vikten.

Vad en deload är, och vad den inte är

En deload är en kort, avsiktlig minskning av hur hårt du tränar. En internationell panel av erfarna tränare inom styrkesport och kroppsbyggnad enades om en definition i den riktningen: en period med lägre träningsbelastning som ska minska fysisk och mental trötthet och förbereda dig för nästa träningsperiod (Bell m.fl. 2023). Du tränar fortfarande, med samma rörelser, men veckan kräver tydligt mindre av dig.

En deload är ingen vilovecka: du fortsätter träna, bara lättare. Den är inte heller en nedtrappning inför tävling. Inför en tävling minskar lyftare volymen under en till två veckor för att toppa formen en bestämd dag (Travis m.fl. 2020). En deload är en del av den vanliga träningen, och efteråt går du direkt tillbaka till ditt vanliga upplägg.

När du ska ta en deloadvecka

Enligt plan: du bestämmer i förväg, till exempel en lättare vecka efter var fjärde till sjätte tunga vecka. I intervjuer sa tränare att en deload brukar vara 5 till 7 dagar och läggas var 4:e till 6:e vecka (Bell m.fl. 2022). I en enkät med 246 tävlande styrkeidrottare kom en deload i genomsnitt med 5,6 veckors mellanrum och varade i 6,4 dagar (Rogerson m.fl. 2024). Lägg veckan där den passar ditt liv: en stressig vecka på jobbet eller en resa är ett bra tillfälle.

Vid behov: du tränar som vanligt och tar en deload när flera av tecknen nedan har hållit i sig i en eller två veckor. I samma enkät tog 47 % deload bara enligt plan, 39 % kombinerade en plan med deload vid behov och 13 % tog deload bara när de kände att de behövde.

Tecken på att en deloadvecka kan hjälpa:

  • Vikterna eller repetitionerna har stått still eller sjunkit två eller tre pass i rad, fast du sover och äter som vanligt.
  • Dina vanliga vikter känns tydligt tyngre än de borde.
  • Träningsvärken från ett pass sitter kvar till nästa.
  • Leder, senor eller gamla skador gör ont under eller efter träningen.
  • Du sover sämre eller är trött hela dagen.
  • Du ser inte längre fram emot att träna.

Inget enskilt tecken bevisar att du behöver en deload; ett dåligt pass är normalt. Skarp smärta, eller smärta som inte går över, är inget skäl att ta en deload: sluta med övningen och kontakta läkare eller fysioterapeut.

Så planerar du en deload: med RIR, volym eller vikt

Gör veckan lättare på ett av tre sätt och behåll resten: samma övningar och samma träningsdagar. Tränare och tillfrågade idrottare behåller oftast båda (Bell m.fl. 2023; Rogerson m.fl. 2024), så att du fortsätter öva på lyften och vet var du står när du kommer tillbaka.

MetodDet här ändrar duExempelPassar
Med RIR (repetitioner i reserv)Behåll set och repetitioner. Sänk vikten så att varje set slutar med 1 till 3 fler repetitioner i reserv än vanligt, det spann som tränarna beskrev (Bell m.fl. 2022).Knäböj 4 × 6 med 2 RIR → 4 × 6 med 4–5 RIR och lättare viktDig som redan bedömer RIR. Enligt en översikt bedömer erfarna lyftare RIR säkrare än nybörjare (Helms m.fl. 2016).
Med volymBehåll vikt och repetitioner och gör färre set. Tränarna minskade volymen med allt från 25 % till mer än hälften (Bell m.fl. 2022); att halvera, avrundat uppåt, är lättast att planera.Knäböj 4 × 6 med 100 kg → 2 × 6 med 100 kgDe flesta, och dig som är osäker. De tunga vikterna känns fortsatt bekanta och du behöver inte uppskatta något.
Med viktBehåll set och repetitioner och sänk vikten, till exempel med ungefär 10 %, ett exempel som tränarna gav (Bell m.fl. 2022). De flesta tillfrågade idrottare sänkte vikten i sina baslyft (Rogerson m.fl. 2024), men ingen studie anger en enda rätt siffra.Knäböj 4 × 6 med 100 kg → 4 × 6 med 90 kgDig som planerar med procent av ditt 1RM.

Du kan kombinera metoderna, till exempel färre set och lite mer i reserv. Håll veckan lätt: testa inte maxvikter och ta inte igen missade pass.

Exempel: ett pass en vanlig vecka och en deloadvecka

Ett exempel med påhittade vikter enligt volymmetoden: halva antalet set, avrundat uppåt. Utgå från dina egna loggade siffror.

ÖvningVanlig veckaDeloadvecka
Knäböj4 × 6 · 100 kg · 2 RIR2 × 6 · 100 kg · 2 RIR
Bänkpress4 × 8 · 70 kg · 2 RIR2 × 8 · 70 kg · 2 RIR
Skivstångsrodd3 × 10 · 60 kg · 2 RIR2 × 10 · 60 kg · 2 RIR
Hantelcurl3 × 12 · 14 kg · 1 RIRHoppas över

I baslyften behåller du vikten men gör hälften så många set, och assistansövningen hoppar du över, som många tränare gör (Bell m.fl. 2022). Veckan efter går du tillbaka till de set och vikter du hade före deloaden och ökar vikten igen först när din vanliga progression säger det.

Planera din deloadvecka i fem steg

  1. Välj metod. Är du osäker halverar du antalet set och behåller vikten.
  2. Välj vecka: efter ett bestämt antal tunga veckor, eller när flera tecken har hållit i sig i en eller två veckor.
  3. Skriv ner set, repetitioner och vikt för varje övning innan veckan börjar, så att du inte behöver bestämma dig under stången.
  4. Träna dina vanliga dagar och logga det du faktiskt gör, även de lättare seten.
  5. Gå tillbaka till siffrorna från veckan före deloaden och fortsätt öka därifrån.

Vad forskningen säger, och vad den inte säger

Tränare är mer överens om hur man gör en deload än om att den hjälper. I en konsensusstudie i tre omgångar enades erfarna tränare om att en deload kan minska volymen, minska ansträngningen (fler repetitioner i reserv) eller båda, behålla samma övningar och planeras i förväg eller tas vid behov (Bell m.fl. 2023).

Praktiken ser likadan ut. Av 246 tävlande styrkeidrottare minskade 79 % antalet set per vecka, 84 % sänkte vikten i baslyften och 85 % lämnade fler repetitioner i reserv under en deload (Rogerson m.fl. 2024).

Den enda kontrollerade studie av en deload på en vecka som vi känner till prövade en helt träningsfri vecka snarare än en lättare vecka. I studien följde 39 vana styrketränare ett program i nio veckor, och hälften av dem slutade träna helt vecka 5. Muskeltillväxten i benen blev ungefär densamma i båda grupperna, men de som tränade vidare ökade sannolikt mer i styrka i underkroppen (Coleman m.fl. 2024).

En deload är alltså ett rimligt och vanligt sätt att hantera trötthet, inte ett bevisat sätt att bygga mer muskler eller styrka. Författarna bakom konsensusstudien skriver att det är okänt om deload förbättrar anpassningen till träningen (Bell m.fl. 2023). Siffrorna på den här sidan kommer från tränares bedömningar, en enkät med mest styrkelyftare och en enda studie, och vi känner inte till någon studie som jämför en lättare vecka med att träna på utan uppehåll.

Vanliga frågor om deloadveckor

Tappar jag muskler under en deloadvecka?

Knappast. I den enda studien som prövat det gav en helt träningsfri vecka mitt i ett program på nio veckor ungefär samma muskeltillväxt i benen som att träna på utan uppehåll (Coleman m.fl. 2024). En deload där du fortsätter träna är en mindre förändring än så.

Är en helt ledig vecka bättre än en deload?

Inte enligt det vi vet i dag. I samma studie ökade gruppen som slutade träna helt sannolikt lite mindre i styrka i underkroppen än gruppen som tränade vidare (Coleman m.fl. 2024). De flesta tillfrågade idrottare tränade sina vanliga dagar under deloaden (Rogerson m.fl. 2024). Ta en helt ledig vecka när sjukdom, skada eller livet i övrigt kräver det.

Ska jag äta mindre under en deloadvecka?

En deload ändrar din träning, inte din kost. Ät som vanligt och fortsätt få i dig ditt protein. Kalkylatorn för kaloribehov och protein uppskattar ditt underhållsbehov och ett dagligt proteinmål.

Kan jag köra kondition under en deloadvecka?

Ja. Lätt aktivitet som promenader eller en lugn cykeltur passar bra. Hårda intervaller eller en ny idrott ger mer trötthet och motverkar syftet.

Behöver nybörjare deloadveckor?

Oftast inte enligt schema. Ökar du fortfarande vikt eller repetitioner de flesta pass och hinner återhämta dig mellan dem, fortsätt träna och ta en deload först när flera tecken dyker upp. Använd då volymmetoden: nybörjare bedömer repetitioner i reserv mindre säkert (Helms m.fl. 2016).

Så planerar du en deload med Strengthara

Strengthara lägger inte in några deloadveckor. Ett block består av ditt program, din kostplan och dina incheckningar; det har inga datum, ingen längd och ingen deloadvecka, och appen ändrar aldrig dina vikter åt dig. Du bestämmer själv när du tar en deload och hur.

Under deloadveckan kör du dina vanliga pass och loggar de set du faktiskt gör: färre set, eller de lättare vikter du planerat. Varje pass behåller sina anvisningar som de är skrivna, med set, repetitioner och RIR, så det är bara veckans loggade pass som ändras.

När du kommer tillbaka visar Förra gången den senaste gången du gjorde övningen, och det är nu deloadveckan. Öppna Loggboken, leta upp passet från veckan före deloaden och börja från de vikterna.

Källor

  1. Integrating Deloading into Strength and Physique Sports Training Programmes: An International Delphi Consensus Approach (2023)

    Bell et al. · Sports Medicine – OpenHämtad

  2. Gaining more from doing less? The effects of a one-week deload period during supervised resistance training on muscular adaptations (2024)

    Coleman et al. · PeerJHämtad

  3. Deloading Practices in Strength and Physique Sports: A Cross-sectional Survey (2024)

    Rogerson et al. · Sports Medicine – OpenHämtad

  4. “You can’t shoot another bullet until you’ve reloaded the gun”: Coaches’ perceptions, practices and experiences of deloading in strength and physique sports (2022)

    Bell et al. · Frontiers in Sports and Active LivingHämtad

  5. Application of the Repetitions in Reserve-Based Rating of Perceived Exertion Scale for Resistance Training (2016)

    Helms et al. · Strength and Conditioning JournalHämtad

  6. Tapering and Peaking Maximal Strength for Powerlifting Performance: A Review (2020)

    Travis et al. · SportsHämtad